Innan vi ger oss in i tekniken, låt oss titta närmare på vad Debian-projektet är, dess mål, medel och verksamhet.
Debian är en GNU/Linux-distribution. Vi kommer att förklara i detalj vad distributioner är i
Avsnitt 1.5, ”Distributionernas roller”, men för tillfället räcker det med att säga att det är ett komplett operativsystem, inklusive program och system för installation och hantering, baserade på Linux-kärnan och fri programvara (speciellt den från GNU-projektet).
When he created Debian, in 1993, under the leadership of the Free Software Foundation (
FSF), Ian Murdock had clear objectives, which he expressed in the
Debian Manifesto. The free operating system that he sought would have to have two principal features. First, quality: Debian would be developed with the greatest care, to be worthy of the Linux kernel. It would also be a non-commercial distribution, sufficiently credible to compete with major commercial distributions. This double ambition would, in his eyes, only be achieved by opening the Debian development process just like that of Linux and the GNU project. Thus, peer review would continuously improve the product.
1.1.1. Ett operativsystem för flera plattformar
Debian, remaining true to its initial principles, has had so much success that, today, it has reached a tremendous size. Currently, it officially supports nine hardware release architectures and several variations of each architecture known as “flavors”, and also other kernels like FreeBSD, although the FreeBSD-based ports are not part of the set of officially supported architectures either. Furthermore, with more than 31,000 source packages, the available software can meet almost any need, whether at home or in the enterprise.
The sheer size of the distribution can be inconvenient: it is really unreasonable to distribute 18 DVD-ROMs (only containing the packages qualifying as "Free Software") to install a complete version on a standard PC… This is why Debian is increasingly considered as a “meta-distribution”, from which one extracts more specific distributions intended for a particular public: Debian Science for scientific use, Debian Edu for education and pedagogical use in an academic environment, Debian Med for medical applications, Debian Jr. for young children, etc. A more complete list of the sub-projects can be found in
Avsnitt 1.3.3.1, ”Existing Debian Sub-Projects and Blends”, dedicated to that purpose.
Dessa vyer av Debian är organiserade i ett väldefinierat ramverk, och garanterar därmed problemfri kompatibilitet mellan de olika ”underdistributionerna”. De följer all den generella planen för släpp av nya utgåvor. Då de bygger på samma grunder kan de enkelt utökas, kompletteras och personaliseras med program tillgängliga i Debians programarkiv.
Alla Debian-verktyg verkar i denna riktning: debian-cd har under lång tid gjort det möjligt att skapa en samling cd-skivor innehållande ett urval av paket; debian-installer är också en modulär installerare, enkelt anpassningsbar till speciella behov. APT kommer att installera paket av olika ursprung, men garantera den övergripande samstämmigheten i systemet.
1.1.2. Kvaliteten på fri programvara
Debian följer alla principerna för fri programvara, och nya utgåvor släpps inte förrän de är redo. Utvecklare arbetar inte efter ett fast schema och behöver inte stressa för att uppnå ett släppdatum. Folk klagar ofta på den långa tiden som går mellan Debians stabila utgåvor, men denna försiktighet garanterar att Debians legendariska stabilitet upprätthålls: flera månader av testning är verkligen nödvändig för att hela distribution skall kunna markeras som ”stabil”.
Debian kompromissar inte med kvalitet: alla kända kritiska programfel i kärnpaketen är lösta i varje ny utgåva, även om det kräver att ett släppdatum uppskjuts. Valfria paket vars kritiska fel inte fixas, som därmed inte lever upp till satta kvalitetskrav, tas bort helt enkelt från den stabila utgåvan.
1.1.3. Rättslig ram: En icke-vinstdrivande organisation
Juridiskt sett är Debian ett projekt hanterat av en amerikansk icke-vinstdrivande frivilligorganisation. Projektet har omkring tusen Debian-utvecklare, men långt många fler bidragsgivare (översättare, felrapportörer, grafiker, tillfälliga utvecklare och så vidare).
För att nå sina mål har Debian en stor infrastruktur med många servrar anslutna över internet, erbjudna och tillhandahållna av många sponsorer.
