2.3. Varför en GNU/Linux-distribution?

TILLBAKA TILL GRUNDERNA Linux eller GNU/Linux?

Linux, som du redan vet, är enbart en kräna. Uttrycken ”Linux-distribution” och ”Linux-system” är därför felaktiga: faktum är att de är distributioner eller system baserade på Linux. Dessa uttryck misslyckas med att bnämna att programvaran som alltid kompletterar denna kärna, bland vilka programmen som utvecklats av GNU-projektet finns. Dr. Richard Stallman, grunadaren av detta projekt, insisterar på att uttrycket ”GNU/Linux” används systematiskt för att bättre erkänna de viktiga bidrag som gjorts av GNU-projektet och principerna kring frihet som de bygger på.

Debian has chosen to follow this recommendation, and, thus, name its distributions accordingly. Thus, the latest stable release is Debian GNU/Linux 11.

Flera faktorer har dikterat detta val. Systemadministratören som var bekant med denna distribution, försäkrade att den listades bland kandidaterna för datorsystemsöversynen. Svåra ekonomiska villkor och hård konkurrens har begränsat budgeten för denna processen, trots dess att den är kritisk för företagets framtid. Detta är anledningen till att öppna källkodslösningar snabbt valdes: flera nya studier indikerar att de kostar mindre än kommersiella lösningar, medan de tillhandahåller samma eller bättre kvalitet vad det gäller tjänster så länge som kvalificerad personal finns tillgänglig för att köra dem.

IN PRACTICE Total Cost of Ownership

The Total Cost of Ownership (TCO) is the total of all money expended for the possession or acquisition of an item, in this case referring to the operating system. This price includes any possible license fee, costs for training personnel to work with the new software, replacement of machines that are too slow, additional repairs, etc. Everything arising directly from the initial choice is taken into account.

Denna TCO, vilken varierar enligt de kriterier som valts i för bedömningen, är vanligen inte väsentlig när endast den betraktas. Men det är dock mycket intressant att jämföra TCO:er för olika alternativ om de beräknas enligt samma regler. Denna bedömningstabell är därför av yttersta vikt och det är enkelt att manipulera den för att kunna dra en förutbestämd slutsats. Därför är det inte vettigt att titta på TCO:n för en enstaka maskin då kastnaden för en adminstratör också reflekteras i det totala antalet maskiner de hanterar, ett antal som naturligtvis beror på vilket operativsystem och vilka verktyg som föreslås.

Bland de fria operativsystemen tittade IT-avdelningen på de fria BSD-systemen (OpenBSD, FreeBSD och NetBSD), GNU Hurd, och Linux-distributioner. GNU Hurd, vilken ännu inte har släppt en stabil version, förkastades direkt. Valet är enklare mellan BSD och Linux. Det föregående har många fördelar, speciellt på servrar. Pragmatism ledde dock till att välja ett Linux-system, då dess installationsbas och popularitet båda är markanta och det har många positiva konsekvenser. En av dessa konsekvenser är att det är enklare att hitta kvalificerad personal för att administrera Linux-maskiner än tekniker med erfarenhet av BSD. Vidare så anpassas Linux snabbare till nyare hårdvara än BSD (även om det ofta är jämnt). Avslutningsvis är Linux-distributioner ofta bättre anpassade för användarvänliga gränssnitt, vilket är ovärderligt för nybörjare under migrationen av alla kontorsmaskiner till ett nytt system.

ALTERNATIV Debian GNU/kFreeBSD

Since Debian 6 Squeeze, it is possible to use Debian with a FreeBSD kernel on 32-bit and 64-bit computers; this is what the kfreebsd-i386 and kfreebsd-amd64 architectures mean. While these architectures are not “official” (they are hosted on a separate mirror — ports.debian.org), they provide over 60% of the software packaged by Debian.

Dessa arkitekturer kan vara ett lämpligt val för Falcot Corp-administratörerna, speciell för en brandvägg (kärnan har stöd för tre olika brandväggar: IPF, IPFW, PF) eller för en NAS (nätverksanslutet lagringssystem, för vilket ZFS-filsystemet har testats och godkänts).